Karlstads universitet
Medie- och kommunikationsvetenskap

Mediernas arbete är oerhört viktigt men kan också bli en ytterligare plåga för människor som redan kämpar med att hantera sorg och kris. Det är budskapet från Carina Höglund, mamma till tioåriga Engla Höglund som i våras mördades i Stjärnsund i Dalarna.

– Pressetiken borde lagstadgas, sa Carina Höglund i samband med höstens journalistseminarium på Karlstads universitet, ett arrangemang i regi av Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap

Carina Höglund poängterar att hon hade mycket hjälp av medierna, men har också en rad exempel på spekulationer och övertramp som hon anser går över gränsen för vad man ska behöva utstå som anhörig och brottsoffer. Flera gånger läckte otäcka detaljer ut från utredningen och publicerades i medierna innan de närmaste hade blivit informerade.
– Jag hade fullt upp med att inte gå i bitar själv, och skulle då försöka hantera familj, släkt och vänner.

Det värsta, i hennes ögon, var att många medier presenterade hela förundersökningen med alla detaljer om vad som hade hänt.
– Det verkar inte finnas någon tanke på att Englas syster och kompisar också läser tidningar och ser på tv, säger Carina Höglund som vill se en lagstiftning om journalistisk etik.

Frivillig etik

Idag bygger pressetiken på ett självsanerande system där branschen själv har inrättat granskningsinstanserna Allmänhetens Pressombudsman och Pressens Opinionsnämnd, dit personer som har drabbats av journalistik kan vända sig. Pressombudsmannen Yrsa Stenius fanns på plats på seminariet och trots att hon instämmer i Carina Höglunds kritik av vissa publiceringar, så försvarar hon det frivilliga systemet.
– Sverige är unikt med sin stora frihet för pressen, säger hon. I en internationell jämförelse så håller svensk press högre standard än de länder som har strängare lagar.

Osäkra journalister

Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom-Hulthén ser nedskärningarna på redaktionerna och osäkra anställningsvillkor som orsaker till att journalister använder metoder och skriver artiklar som är etiskt tveksamma.
– Många journalister har visstidsanställningar och en vikarie är mycket mindre benägen att ifrågasätta ett uppdrag, vilket det finns redaktioner som utnyttjar, säger hon. Man får också den journalistik man betalar för och anorektiska redaktioner presterar utifrån sina förutsättningar.

Mer diskussion

Medieetikforskaren Susanne Yngvesson har just publicerat boken ”Drabbad av journalistik” och påpekar att pressetiken inte bör handla om att sätta dit dem som gör fel utan att föra en mer levande etisk diskussion. Hon tycker också att mediernas etiska regelsamling bör ses över.
– En punkt säger att ”rubrik och löp ska ha täckning i texten”, exemplifierar Susanne Yngvesson. Det är ju självklart och banalt – som att säga åt en läkare att hon inte ska felmedicinera.

Samtliga deltagare på seminariet var överens om att medierna kan bli bättre på att förklara det pressetiska systemet och våga diskutera publiceringar offentligt. Carina Höglund har själv hittat en egen kanal genom att starta en blogg där hon skriver om tankar kring vårens händelse.

Presstöd eller pressdöd?

Halva seminariedagen ägnades åt just pressetiken, och under den andra halvan stod pressens ekonomiska situation på dagordningen. ”Presstöd eller pressdöd” var rubriken för en diskussion mellan Mats Johansson (m), riksdagsledamot och tidigare chefredaktör på Svenska Dagbladet, Robert Sundberg, ledarskribent på Dala-Demokraten och forskaren Stefan Melesko vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping.

Statens stöd till mindre, ekonomiskt svagare tidningar i Sverige har diskuterats flitigt de senaste åren och har även blivit föremål för kritik från EU-kommissionen.

Målet är mångfald

Mats Johansson är mycket kritisk till den knappa halvmiljard statliga kronor som varje år ska bidra till en mångfald på tidningsmarknaden. Enligt honom finns det idag så många andra medier att mångfalden är garanterad, och ett statligt stöd snedvrider marknaden.
– Ett slopat presstöd skulle innebära att de få tidningar som idag inte är borgerliga försvinner, kontrade Robert Sundberg. Tidningar är oumbärliga för demokratin och då kan man inte prata om tidningsmarknaden på samma sätt som försäljning av godis eller bilar.

Samarbeta mera

Enligt Stefan Melesko håller tidningar som har konkurrens inom sitt område bättre kvalitet än monopoltidningar. Dessutom visar forskningen att läsarna inte självklart väljer den andra tidningen om deras förstahandsval läggs ner.
– Tidningsläsandet i stort drabbas alltså av att tidningar försvinner, säger Stefan Melesko och avslutar med rådet till tidningar att i högre utsträckning samarbeta om exempelvis tryckeri och administration för att kunna lägga resurserna på en mångfald i innehållet.

Journalistseminariet är ett återkommande arrangemang som kan genomföras tack vare ekonomiskt stöd från Ann-Marie och Gustaf Anders stiftelse för medieforskning.