Upp

Ljud som varumärke – ovanligt, men inte omöjligt

Går det att skydda ett ljud som varumärke? Ja, säger Deborah Sweeney från Huffington Post, men det har inte alltid varit så. Användningen av ljud inom marknadsföring är ett relativt nytt fenomen och den första ansökan om registrering av ett varumärke i form av ljud kom 1978, då från NBC, ett av USA:s största mediakonglomerat. Idag, 35 år senare, krävs det fortfarande en lång och invecklad process för att registrera ett ljudvarumärke.

Ljudvarumärken har väldigt strikta förhållningsregler, både i USA och i Sverige. För att kunna registrera ett ljudvarumärke måste du vara en av de allra största aktörerna inom din bransch innan du kan argumentera att ljudet som används för att särskilja din verksamhet är tillräckligt inarbetat för att kunna få upphovsrättsligt skydd. Harley-Davidson drog t.ex. tillbaka sin ansökan om att skydda ljudet av sin V-Twin-motor efter att ha försökt vinna mark under sex års tid. När Sweeney skrev artikeln fanns bara 588 ljudmärken i den amerikanska databasen – en försvinnande liten summa i förhållande till de hundratusentals registrerade varumärken som finns. I Sverige är det få företag som arbetar med detta, men är du intresserad och vill läsa mer kontakta Dicentia: http://www.dicentia.se/

Även om det kan vara lockande att skydda sitt signaturljud genom att göra det till ett ljudvarumärke är det bästa för företag att använda sig av dem utan att gå hela vägen och försöka vinna upphovsrättsligt skydd. Energin som krävs för att få ansökan godkänd kan med fördel läggas på andra saker eftersom de flesta unika immaterialrättsliga skapelser skyddas automatiskt, varumärke eller ej. Varför inte använda den extra tiden till att knåpa ihop ännu en jingel?